Prat om musik.

Mitt främsta intresse i livet är musik. Musik är i princip hela mitt liv, om jag inte lyssnar på musik, så antingen skriver,  producerar eller framför jag musik. Det är ett intresse som vaknade i mig när jag var väldigt liten, när jag var så liten att jag inte vet hur gammal jag var, så var min favoritleksak en liten plastgitarr. Jag började spela på riktigt när jag var 9 år gammal och sen dess tar gitarrspelandet upp väldigt mycket av min tid. Jag bestämde mig liksom aldrig riktigt för att jag ville börja sjunga, det var bara självklart att jag skulle sjunga när jag spelade gitarr. Sen har intresset varit så stort, och jag har hela tiden velat bli bättre och testa nya saker, så att hela grejen har blommat ut.

Just nu spelar jag  i ett band, och så skriver och producerar jag musik hemma, det tar upp extremt mycket av min fritid, men jag vill inte ha det på något annat sätt och om jag skulle försöka låta bli att göra det så skulle jag inte må bra. Idag är musik mer ett sätt att leva på, än ett intresse för mig. Jag behöver kunna lyssna på musik precis lika mycket som jag behöver göra musik själv. Jag kan inte klara mig utan en gitarr i mer än ett par dagar, på sin höjd en vecka, men då kommer jag att lyssna på musik konstant.

Det intressanta är jag aldrig tröttnar, alla dagar är inte bra dagar, det färgar av sig på musiken också. Vissa dagar låter det inte bra, kanske vill inte rösten, eller kanske är det någon i bandet som inte dyker upp på repan. När man spelar i band kommer det att uppstå konflikter och man kan tröttna, men det är aldrig musiken man tröttnar på, även om man kanske tror det ibland. Men efter ett tag märker man att det var någonting annat det handlade om, för det känns tomt.